Svenskt lantbruk ligger långt framme när det gäller djurvälfärd och livsmedelssäkerhet. Det gäller också för svensk kyckling. Bönderna på våra 120 familjegårdar runt om i Sverige gör sitt yttersta för att ta fram bra och säker mat. I Sverige har vi historiskt samarbetet nära myndigheter och forskare för att stärka livsmedelssäkerhet och djurvälfärd. Det gör vi än i dag.
Tyvärr fortsätter angreppen från WWF på våra bönder. På deras hemsida och i DN hävdar de att Svensk Fågel och svenska bönder inte har koll. Ett påstående som är taget ur luften. För om det är något vi har i Sverige och inom svenska kycklingbranschen så är det just koll. Här reder vi ut begreppen.
Forskningen viktig
Forskning pågår hela tiden. Allt för att vi ska utvecklas som bransch. Vi förbättrar ständigt djurhälsan, livsmedelssäkerheten och blir alltmer klimatsmarta. Det pågår totalt 12 forskningsprojekt i Sverige, som rör svensk kycklinguppfödning där branschen är direkt eller indirekt inblandad. Här handlar det om allt från att undersöka om man kan ha musslor och insekter i fodret för att bli mer klimatvänlig till att forska vidare kring hur vi minskar andelen campylobacter i köttet ytterligare. Nedan listas pågående projekt på SLU.
Hur blir forskningen tillgänglig?
I dag finns det mycket data, såväl inom organisationen som hos medlemmarna, men på grund av GDPR går det inte att lämna ut resultat och data hur som helst. Därför upprättas ett avtal med forskarna som hör av sig till oss för att kunna dela med oss vad som efterfrågas i de fallet att organisationen kan tillhandahålla den informationen.
Varför har ni inte delat med er av data till WWF när de har frågat?
Svaret är enkelt. Vi har inte fått någon förfrågan. Om WWF påstår det så får de gärna visa fram mejl eller annat som bevisar deras påstående. Som vi har sagt tidigare så blev vi tagna på sängen och själva Köttguiden var klar innan vi fick någon information överhuvudtaget. Vi har heller inte blivit kontaktade av SLU i rapporten som rör ”Carbon footprint meat, egg, cheese and plant-based protein sources” för behov av aktuella data.
Vi tror att det bästa sättet att utvecklas är genom dialog, inte genom PR-utspel. Dessutom är det ju förvånansvärt att ingen från WWF har varit ute och besökt våra gårdar. Vi har nu skrivit ett brev till generalsekreterare Gustaf Lind och bjudit in honom till vår ordförande, Jenny Anderssons gård i Småland.
Varför skiljer sig era och WWF:s klimatberäkningar sig åt?
Vi kan börja med att konstatera att hur man än räknar så står sig svensk kyckling väldigt bra när det gäller klimatbelastning jämfört med andra köttslag. Vi har förlitat oss på det statliga forskningsinstitutet RISE livsmedelsdatabas från 2020. Nu har det visat sig att den till stor del bygger på gamla rådata. Sedan dess har våra kycklingbönder blivit mycket mer klimatsmarta. Totalt 97 procent av våra gårdar värmer idag upp sina stallar med förnybar energi. Allt fler har solpaneler och vindkraft. Dessutom har vi värmeväxlare som sparar energi om och om igen. Den största delen av fodret kommer från svenskt spannmål, vi har inget fiskmjöl och den soja vi använder är certifierad enligt WWF och GMO-fritt.
Därför är en uppdatering av LCA Kyckling är också nödvändig. Vi vände oss därför till RISE redan 2019. Men då man inte har en gemensam standard för LCA-beräkning och det svenska foderprogrammet inte är uppdaterat har vi beslutat att avvakta. Under tiden har vi valt att genomföra en vattenanalys, då vattenförbrukningen är en viktig resurs i vårt hållbarhetsarbete. Vår förhoppning är nu att en ny och uppdaterad LCA-analys kommer att genomföras inom en snar framtid med uppdaterade data för en rättvis bild av den svenska kycklingproduktionen.
I sin nya modell har WWF ändrat sina beräkningar och innefattar andra parametrar som inte ingick i den tidigare versionen av Köttguiden. Det tycker vi är positivt. Vi behöver bli ännu mer klimatsmarta. Problemet är bara att vi inte har tillfrågats eller bjudits in när det gäller att bidra med underlag.
Hur vill ni arbeta framåt?
Vi tror att det bästa för planeten, djuren och konsumenterna är att alla parter för en dialog och att vi jobbar tillsammans. Svenska bönder och WWF vill i mångt och mycket samma sak. Vi vill kunna ta fram bra mat, mätta så många som möjligt och med ett så litet klimatavtryck som möjligt.
Alla pågående forskningsprojekt där svenska kycklingbranschen på ett eller annat sätt deltar:
Program för doktorandseminarier för Svensk Fågel 2021
Inst. för Kliniska vetenskaper (KV)
Underhudsinflammation hos slaktkyckling
Inst. för Husdjurens miljö och hälsa (HMH)
Låt sovande kycklingar sova – ostörd och synkroniserad vila hos slaktkycklingar
Inst. för Husdjurens utfodring och vård (HUV)
Anpassad kläckning – kycklingens första tid i livet
Inst för Husdjurens utfodring och vård (HUV)
Kan naturliga fodertillsatser minska förekomsten av Campylobakter hos kyckling?
Inst. för Husdjurens miljö och hälsa (HMH)
Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)
Konsten att leverera kycklingkött utan Campylobacter
Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)
Adenovirus hos kyckling: smittspridning och virustypning
Rengöring och desinfektion på slakterier
Och andra projekt som pågår/nyss avslutade;
- Berikning hos kyckling
- Kläcka i stall
- Alternativ foder – musslor, insekter
- Vattenmätning
Frågor och svar med anledning av WWF:s köttguide