Fakta om kycklinguppfödning

Att kycklingarna mår bra är en förutsättning för att kycklingbondens verksamhet ska fungera.

Att kycklingarna mår bra är en förutsättning för att kycklingbondens verksamhet ska fungera. Med anledning av Djurens Rätts kampanj ”99 miljoner” ger vi här information om hur kycklinguppfödning faktiskt går till hos Svensk Fågels bönder. 

Påståenden och fakta

Påstående 1.
Kycklingarna syns inte, de hålls inomhus vilket är dåligt för dem.
Fakta: Inomhusmiljö är inte per automatik dåligt, tvärtom. Att ge kycklingarna möjlighet till utevistelse är idag direkt oförenlighet med myndigheternas och konsumenternas krav på kycklingkött fritt från salmonella och låga nivåer av campylobacter. Utevistelse ökar även risk för fågelsjukdomar såsom New castle och Fågelinfluensan. Att hålla kycklingarna inomhus gör det möjligt att optimera och detaljstyra stallklimatet för djurens behov gällande luftkvalitet, temperatur och luftfuktighet. Inomhus får även kycklingarna ett naturligt skydd från rovdjur, möjlighet att utföra naturliga beteenden såsom födosök och sandbadning, fri tillgång till foder och vatten samt tillgång till dagsljus.

Påstående 2.
Alldeles för många kycklingar trängs ihop på samma yta.
Fakta:  Kycklingar trivs många tillsammans men behöver ändå tillräcklig med yta för att röra sig, picka/utföra naturligt beteende. Det ser vi till att de får. För de svenska kycklingstallarna är detta noga reglerat enligt lagar och regler (SJVFS 2017:28 Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket (L 111). Att kycklingarna mår bra är en förutsättning för att bondens verksamhet ska fungera. Svenska djurskyddsregler är dessutom mycket tuffare jämfört med vad som är tillåtet inom EU. I Sverige har man färre kycklingar i stallarna och strängare villkor och kontroller.

Påstående 3.
Kycklingar ser ut att må dåligt.
Fakta: Bilderna visar djur med kala fläckar och rufsig fjäderdräkt. Det här är naturligt, dessa djur håller på att byta fjäderdräkt från kycklingdun till riktiga fjäderpennor. Den kala partierna uppstår alltså inte av beteendestörningar såsom fjäderplockning eller hackning, utan beror på en helt naturlig process där fjädrarna byts.

Påstående 4.
Döda och sjuka djur finns i stallarna.
Fakta: Att missbildningar sker är naturligt men ovanligt, de flesta kycklingar i kycklingstallarna är friska. Alla självdöda djur tas bort och sjuka djur avlivas vid nästa tillfälle bonden är i stallet. Kycklingbonden ser till djuren minst 2 gånger per dag för att försäkra sig om att de har det bra. Hur djur mår och att de skyddas mot lidande regleras av den svenska djurskyddslagen, som anses vara bland de tuffaste i världen. Svensk Fågels bönder och slakterier kontrolleras även av Länsstyrelsen, (Sveriges utsedda myndighet för att utföra djurskydds- och miljökontroller) samt av rikslikare som besiktigar enligt Svensk Fågels djuromsorgsprogram. Salmonellakontroll (och allmän smittskyddskontroll) sker en gång om året av särskilt utsedda veterinärer. På slakterier finns även ständigt närvarande veterinärer från Livsmedelsverket som bland annat övervakar djurskyddet. Låg antibiotikabehandling bland svenska kycklingar visar även att djuren är väldigt friska och har en mycket bra skötsel.

Påstående 5. Fåglarna skadas och bryter sina vingar på väg till slakt. 
Fakta: Hanteringen av fåglar på väg till slakt är noga reglerad och följs upp av myndighetskontroller samt av experter och ackrediterat oberoende kontrollorgan på uppdrag av Svensk Fågel. Svensk Fågels medlemmars kycklingarna och kalkonerna hanteras på ett bra sätt som inte ger upphov till skador eller stress bland djuren. Enligt en uppgift har ett slakteri i Sverige uppmätt marginellt högre siffror för vingskador. Berört slakteri arbetar nu aktivt för att minska skadorna och uppnå nollvision gällande skador på djuren, under insyn av Svensk Fågels rikslikare.

Traditionell svensk kycklinguppfödning.

 

Förhöjd djurskyddsnivå för svenska kycklingar
Som ett exempel Svensk Fågels djurskyddsarbete  kan du här läsa om hur vi besvarar European Broiler Ask, de krav som flera djurrättsorganisationers inom EU har gått samman och ställt vad gäller kycklinguppfödning och som ska vara uppfyllda av alla EU:s medlemsstater senast 2026.

Mer information och kontakt:

Anna Silvera
PhD. Etologi
Djurskyddsexpert & Rikslikare
Svensk Fågel

anna.silvera@svenskfagel.se
0703 747210