Så följer Svensk Fågel ECC – European Chicken Commitment

För Svensk Fågel är frågor om djurvälfärd, livsmedelssäkerhet och god djurhälsa med låg användning av antibiotika grunden för en hållbar kycklinguppfödning och har så varit under många år, långt innan ECC-kraven framhölls.

Vad gäller ECC uppfyller Svensk Fågel sju av nio krav och har i flera fall till och med strängare krav än ECC.  Svensk Fågel möter även upp de två resterande kraven, om elbedövning och berikning av kycklingstallar och ser här över vad som är bäst för svensk kycklingproduktion och djurvälfärd och om det går att förena med de krav på hållbarhet och livsmedelssäkerhet som också finns att förhålla sig till.

När det gäller kycklingarnas välmående följer Svensk Fågels medlemmar både svensk djurskyddslag, den tuffaste i världen samt branschorganisationens egna stränga regler och djurskyddskrav. Svensk Fågels olika övervaknings- och kontrollprogram ställer ännu striktare krav och kontroller än vad som regleras i EU och den nationella lagstiftningen. Sammantaget har det skapat en verksamhet som föregår som gott exempel i övriga EU och resten av världen.

Som branschorganisation har vi därmed på många sätt mer långtgående krav än de som framförs i ECC, European Chicken Commitment (http://welfarecommitments.com/europeletter ), som är framtaget av djurrättsorganisationer inom EU.  Alltså är många av punkterna i ECC redan uppfyllda av Svensk Fågels medlemmar, andra är under utredning som en del i Svensk Fågels utvecklingsarbete och ytterligare några punkter har vi drivit längre och uppfyller här högre kriterier än ECC gällande svensk kycklinguppfödning.

Svensk Fågel har träffat såväl World Animal Protection som andra svenska djurskyddsorganisationer som Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen samt Vi Konsumenter för att redovisa hur den svenska matfågelbranschen arbetar med djurvälfärd, djurhälsa och smittskydd. Beträffande World Animal Protection har Svensk Fågel tillsammans med representant från Sverige-avdelningen och deras Global Farm Animal Advisor haft en givande och konstruktiv dialog kring punkterna i EEC. På samma sätt har frågorna diskuterats med de övriga organisationerna.

Här går vi igenom ECC:s krav och hur Svensk Fågel svarar upp:

1.EU:s lagar om djurvälfärd

By 2026, we will require our suppliers to meet the following requirements for 100% of the [fresh, frozen, and processed] chicken in our supply chain. Comply with all EU animal welfare laws and regulations, regardless of the country of production.

Svensk Fågel: Uppfyller kraven och tillämpar mer långtgående krav och kontroll.

2.Utrymme i kycklingstallar

Implement a maximum stocking density of 30kg/mor less. Thinning is discouraged and if practiced must be limited to one thin per flock.

Svensk Fågel: Resultaten från Fothälsoprogrammet, som är en djurvälfärdsindikator i Svensk Fågels Djuromsorgsprogram och Djuromsorgsbesiktningarna som sker kontinuerligt i kycklingstallarna visar att Svensk Fågels medlemmar kan föda upp kycklingar med en beläggning på 36kg/m2utan någon negativ inverkan på djurvälfärden. Resultaten visar att det är skötseln av djuren samt stallklimatet, snarare än beläggningsgraden, som påverkar djurens välfärd mest. De svenska kycklingbönder som är godkända för 36 kg/m2 är de som har högst standard gällande djurvälfärd och smittskydd på sina gårdar.

En minskning till 30 kg/m2skulle inte påverka djurvälfärden nämnvärt. I EU är dock 42 kg/m2 tillåtet, utan motsvarande krav och kontroll som föreligger i Svensk Fågels program, vilket betyder att i Sverige redan i dag har en mycket lägre beläggning än övriga medlemsstater i EU samt tuffare krav och kontroll.

3.Långsamväxande kycklingraser

Adopt breeds that demonstrate higher welfare outcomes: either the following breeds, Hubbard JA757, 787, 957, or 987, Rambler Ranger, Ranger Classic, and Ranger Gold, or others that meet the criteria of the RSPCA Broiler Breed Welfare Assessment Protocol.

Svensk Fågel: De flesta av våra medlemmar använder idag korsade raser så som, Ross 308 och Cobb 500 i sina stallar. Men även andra sorter används i Sverige, tex Hubbard och Ranger Gold. De korsade raserna kan även bytas ut mot andra sorter om man ser att det finns nya raser som fungerar bättre utifrån svenska förhållanden.

Dessa kycklingar är genom avel anpassade för uppfödning av traditionell svensk kyckling och uppfyller kraven som Sverige har när det gäller att hålla djuren friska från en rad fjäderfäsjukdomar. Med rätt foder och skötsel föds djuren upp utan negativ inverkan på välfärden.

Den mer långsamtväxande korsade rasen Rowan Gold förekommer också i landet, Rowan Gold är väl anpassad för nischuppfödning där djuren hålls under en lite längre period och där man tillämpar egna konceptuella krav.

Utveckling och val av sort är annars inget som Svensk Fågel har synpunkter på då vikten snarare ska läggas på djurens förmåga och friskhet/sjukdomsegenskap, oavsett ras.

4. Ljussättning i kycklingstallar

Meet improved environmental standards including: at least 50 lux of light, including natural light.

Svensk Fågel: Lagkrav på dagsljusinsläpp, vilket betyder att samtliga medlemmar inom Svensk Fågel uppfyller den punkten. Lagkravet är minst 20 lux, men med ljusinsläppet (som inte är ett krav inom EU) varierar ljusintensiteten med dagsljuset. Man ska dock komma ihåg att dagens kycklingar härstammar från den röda djungelhönan som lever i tätt buskage på marknivå, där ljusintensiteten inte alls är särskilt hög och studier på moderna korsade kycklingraser visar att de i preferenstester faktiskt föredrar lite lägre ljusintensiteter (val mellan 6 lux, 20 lux och 200 lux). Lika viktigt är mörkertiden för djuren, så att de kan tillgodose sitt sömnbehov. Detta  regleras i lag, som kräver minst 6 timmar mörker per dygn (där 4 timmar ska vara sammanhängande).

5. Miljöberikning i kycklingstallar

At least two metres of usable perch space, and two pecking substrates, per 1,000 birds.

Svensk Fågel:De få studier som genomförts visar på en minimal användning av sittpinnar för kyckling. Upphöjda plattformar fungerar bättre för att tillfredsställa kycklingens behov av att vila på en upphöjd plats. Det här är under utveckling och används  i specifika fall idag, men skulle kunna vara ett alternativ för alla våra medlemmar ifall studier visar att det är positivt för djurens välfärd och ifall tvättbara plattformar kan introduceras på marknaden. Pågående forskningsstudier genomförs just nu i kycklingstallar för att se om det finns ett behov av berikning.

Den traditionella svenska kycklingen får sitt näringsbehov tillfredsställt genom det foder som serveras i fri tillgång i foderkoppar och har möjlighet att utföra födosöksbeteende i ströbädden (som är torr och lucker). Vi använder inte idag något särskilda substrat (t.ex. grovfoder) för att ytterligare tillfredsställa födosöksbeteendet då vi inte sett att det förekommer onaturligt beteende i stallarna i form av hackning eller fjäderplockning.

6. Luftkvalitet i kycklingstallar

On air quality, at least the requirements of Annex 2.3 of the EU broiler directive, regardless of stocking density.

Svensk Fågel: Uppfyller kraven.

7. Krav på ej burar

No cages or multi-tier systems.

Svensk Fågel: Uppfyller kraven. Vi har inga kycklingar eller höns som sitter i bur eller i flervåningssystem. Alla våra djur föds upp fritt på golv med en torr och lucker ströbädd. I Sverige är även näbbtrimning förbjudet, till skillnad från EU:s regelverk.

8. Gasbedövning vid slakt

Adopt controlled atmospheric stunning using inert gas or multi-phase systems, or effective electrical stunning without live inversion.

Svensk Fågel: Mer än 50 % av djuren bedövas idag med gas. Elbedövningen håller på att fasas ut, men att byta metod kräver en om- eller nybyggnation. Därför kan det vara svårt för en del slakterier att ställa om direkt på grund av brist på yta eller möjlighet till investering.

9. Krav på andra- och tredjepartsgranskning

Demonstrate compliance with the above standards via third-party auditing and annual public reporting on progress towards this commitment.

Svensk Fågel: Redan idag kontrolleras våra bönder och slakterier av bland annat Länsstyrelsen och andra av Sveriges utsedda myndighet för att utföra djurskydds- och miljökontroller och vi besiktigar även enligt Svensk Fågels djuromsorgsprogram. Salmonellakontroll (och allmän smittskyddskontroll) sker en gång om året av särskilt utsedda veterinärer. En andrapartscertifiering av ett ackrediterat kontrollorgan sker årligen gällande djuromsorg under lastning, transport och fram till avlivningen på slakteriet. Från 2021 tar HS-certifiering över besiktningen av djurstallar, initialt under en provperiod.