Antibiotikaresistens är fortfarande ett stort problem, speciellt i länder utanför Sverige. Nu visar en rapport från EFSA, European Food Safety Authority, att lägre nivå av ESBL hos svenska kycklingar har förbättrat situationen.
ESBL och antibiotikaresistens hänger ihop genom att ESBL (som betyder Extended Spectrum Betalactamase) är ett enzym som förbättrar bakteriens motståndskraft mot antibiotika.
Användning av antibiotika till djur gynnar resistenta bakterier och ger förhöjd ESBL-nivå. Bakterierna kan sedan spridas till människor, genom till exempel livsmedel. Resistenta bakterier gör det svårare, eller ibland omöjligt, att bota vanliga infektioner.
Förekomsten av antibiotikaresistens hos salmonella och campylobacter fortsätter att oroa EU-myndigheter. Samtidigt har förekomsten av ESBL-bildande tarmbakterier hos friska djur i Europa, speciellt inom svensk kycklinguppfödning, minskat under de senaste åren. I Sverige är situationen överlag stabil och god jämfört med andra länder.
Minskad ESBL hos svenska kycklingar
SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, går nu ut med en rapport grundad på siffror från europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) om antibiotikaresistens från 2019.
– Vi har under några år sett en nedgång i förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos kyckling i Sverige och det är glädjande att vi nu ser samma utveckling i många andra länder, även om det fortfarande är en mycket hög förekomst i vissa länder. Att förekomsten av ESBL-bildande bakterier minskat hos slaktkyckling i Sverige beror troligen på att förekomsten bland avelsdjuren har minskat. Detta är en följd av flera års arbete av näringen och avelsföretagen, i samverkan med myndigheter, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA.
Källa: SVA, Svarm-Svedres