Svensk kyckling är fri från salmonella, har låg andel campylobacter och användningen av antibiotika bland svenska kycklingflockar är näst intill obefintlig. Men de goda resultaten kommer inte av sig själv. Bakom siffrorna ligger många år av förebyggande arbete, god djurhälsa, övervakning och uppföljning. Och Sverige ligger långt före många europeiska grannar.
– Vår målsättning är inte bara att öka produktionen av svensk kyckling och kalkon med lönsamhet utan självklart även med gott samvete. Det gör vi med en rad kvalitetsprogram där övervakning och uppföljning är en förutsättning, säger Pia Gustavsson, chefsveterinär på svensk Fågel.
Brister i salmonellakontrollen i andra länder
I Sverige har vi arbetat med att få ned förekomsten av salmonella sedan 1960-talet. I dag finns en salmonellagaranti som innebär att ingen salmonellasmittad kyckling når butik eller konsument. Vid förekomst av salmonella så avlivas hela flocken och stallarna rengörs noga. De senaste åren har det bara varit något enstaka fall.
– Jag har arbetat med Svensk Fågels smittskyddsprogram sedan 2007. Provtagning i alla led och uppfödarnas biosäkerhetsarbete har varit några av de främsta framgångsfaktorerna i bekämpandet av salmonella.
Sedan ett antal år finns en EU-gemensam lagstiftning med krav på salmonellaprovtagning som ger en möjlighet att jämföra de svenska resultaten med andra EU-länder. Tittar man i den årsrapporten kan man se hur det har sett ut för respektive medlemsland det gångna året. Men jämför man prover som myndigheter eller officiella veterinärer har tagit med de som företagen själva har tagit ut ser man att resultaten skiljer sig kraftigt i flera länder.
– Med så stora skillnader i resultaten kan man fundera på hur seriös den kontrollen är egentligen.
Låg andel campylobacter
Bland Svensk Fågels medlemmar är förekomsten av campylobacter låg. Förra året drabbades dock branschen av ett större utbrott. Men orsakerna identifierades och utbrottet kunde stoppas.
– Det är självklart viktigt att vi ska ha så låg andel campylobacter som möjligt. Samtidigt är det viktigt att understryka att det vi i Sverige menar som hög förekomst är relativt låg jämfört med kycklingar från de flesta andra länder.
Campylobacter är vanligare hos ekologisk kyckling och speciellt under sommartid eftersom de går utomhus. Bland de mer långsamväxande fåglarna, som används i ekologisk- och nischproduktion, kan man också se tendenser till att problem med bakterien växer i takt med åldern på fågeln.
– I dag har vi tyvärr inte någon tillförlitlig statistik från andra EU-länder om hur mycket campylobacter som finns på deras kycklingar. Men tack vare en ny lagstiftning
så måste nu alla länder ta prov i samband med slakt. Detta leder förhoppningsvis till en första datasamling där vi verkligen kan jämföra våra resultat.
Viktig kamp mot resistens
En av de stora utmaningarna i dag är den ökade resistensen mot antibiotika. Att använda antibiotika i djuruppfödningen ska därför göras väldigt restriktivt.
– Användandet av antibiotika bland svenska kycklingbönder är idag nästan obefintligt, mycket tack vare goda uppfödningsmiljöer som minimerar risken för att djuren blir sjuka. Ju fler globala larm om antibiotikaresistenta bakterier, desto större relevans får denna proaktiva hållning.
Sedan 2010 för branschen löpande statistik kring användningen av antibiotika, detta stäms av med SVA årligen.
– När vi började registrera 2010 så insåg vi att statistiken var dålig och därför beslutade vi oss för att börja föra egen statistik istället, säger Pia Gustavsson.
År 2010 uppdagades förekomst av ESBL i Sverige. ESBL är en typ av tarmbakterie, som är resistent mot flera olika typer av antibiotika. Genom egen smittspårning kunde branschen då härleda bakterien till avelsdjur från utlandet och tillsammans med både svenska och utländska avelsföretag, bromsa spridningen av bakterien.
– Då det endast finns ett fåtal företag som tillgodoser Europa med avelsdjur så har det svenska arbetet inte enbart gjort skillnad för den svenska kycklingnäringen, utan förhoppningsvis även för den europeiska.