Medan många sjukhus runt om i Sverige kämpar med att motverka multiresistenta bakterier serveras patienterna importerad, antibiotikabehandlad kyckling. Det visar en kartläggning som branschorganisationen Svensk Fågel har genomfört.
Endast 5 serverar 100 procent svensk kyckling
Knappt en fjärdedel av landstingen serverar enbart svensk kyckling. Flera landsting köper in kyckling från länder som Thailand, Polen, Brasilien och Lettland. Länder med lägre krav på djurhållning och djurhälsa, där antibiotikaförbrukningen inte är lika strikt reglerad som i Sverige. Det framkommer av en kartläggning som Svensk Fågel genomfört bland upphandlingsansvariga i Sveriges regioner och landsting under våren och sommaren 2018.
– Det finns landsting som lyckas köpa in kyckling med mycket höga kvalitetskrav i enlighet med svensk lagstiftning. De väljer svensk kyckling med Gula Pippi-märkningen vilket visar att den politiskt goda viljan ändå finns. Samtidigt är det beklagligt att det finns landsting som serverar en stor andel importerad kyckling från länder utan de strikta regler som de Sverige ställer på de svenska kycklingbönderna, säger Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel.
Ardalan Shekarabi, civilminister, håller med i ett inslag i Nyhetsmorgon, TV4:
-Det handlar om ett felaktigt tänk som har funnits i svensk offentlig sektor under lång tid. Att vi ska tillämpa EU-rätten hårdare än något annat EU-land har inneburit att vi har missgynnat våra egna svenska bönder, våra egna livsmedelsproducenter. Nu måste vi jobba för att få till en förändring, ändra förhållningssätt, ytterligare tydliggöra lagstiftningen för de upphandlingskrav som finns och som gäller djurskydd och antibiotika.
I många länder – både i Europa men även i Asien, Syd- och Nordamerika – används antibiotika ofta slentrianmässigt i uppfödning av djur. Något som kamouflerar en dålig djurhållning och djurhälsa vilket leder till en ökad resistens mot antibiotika i världen. WHO beskriver de motståndskraftiga bakterierna som det största hotet mot folkhälsan.Trots detta serverar alltså en del av Sveriges regioner och landsting importerad kyckling från länder långt ifrån de strikta krav och den kontroll som finns i Sverige.
Regeringen har nyligen lyft frågan och vill ha en obligatorisk ursprungsmärkning inom restaurang och storkök. Men det tar tid att skapa förändring och under tiden ökar risken för resistens i världen på grund av överanvändning av antibiotika i livsmedelsproduktionen.
Upphandlingsmyndigheten brister
En majoritet av de svarande landstingen/regionerna anger att de följer Upphandlingsmyndighetens riktlinjer men detta resulterar ändå i att exempelvis thailändsk kyckling serveras på sjukhusen. Tyvärr har Upphandlingsmyndigheten inte lyckats hela vägen med att ställa motsvarande kriterier för den inhemska uppfödningen av kyckling.
Detta tyder på att kriterierna behöver ses över för att uppfylla de svenska kraven, både när det gäller djurvälfärd på gårdar men också på slakterier. Dessutom måste nivån på antibiotikabehandlingar regleras eftersom förskrivning av veterinär inte behöver innebära att mängden antibiotika är låg. Kriterierna bör överensstämma med det svenska regelverket.
– Bara misstanken om att svensk sjukhusmat kan bidra till antibiotikaresistens är absurd. Landsting och regioner bör omedelbart se över sina rutiner vid inköp av livsmedel och välja kyckling där en restriktiv antibiotikabehandling tillämpas. Vidare finns behov av att stärka upp kunskap, kontroll och uppföljning i kraven som ställs av upphandlade myndighet. Det är kortsiktigt billigare med en kyckling som fötts upp under dåliga förhållanden och transporterats över halva jordklotet än att köpa mat från gårdar i närheten. Men på sikt kommer den importerade kycklingen kosta samhället enorma pengar och skapa stort lidande hos både patienter och djur om antibiotikan blir verkningslös, säger Maria Donis, VD Svensk Fågel.
Sammanfattning
– Till grund för kartläggningen ligger inledande intervjuer (feb-maj 2018) med 19 landsting/regioner som representerar samtliga 21 av Sveriges landsting/regioner. Den uppföljande webbenkäten (juni 2018) bekräftar intervjundersökningens svar, men enbart 9 landsting/regioner som representerar totalt 11 landsting/regioner valde att delta.
– Blekinge, Dalarna, Kalmar, Västerbotten och Västra Götaland uppger att de endast upphandlar svensk kyckling.
– En majoritet av de tillfrågade landstingen serverar både svensk och importerad kyckling. I de flesta fall rör det sig om färdiga produkter eller kyckling som behandlats med marinad/kryddor, så kallad köttberedning. Vanliga importländer är Thailand, Lettland och Polen.
– Kraven som ställs vid upphandling utgår i stor utsträckning från Upphandlingsmyndighetens rekommendationer. Baskraven som anges i kriterierna omfattar bland annat information om ursprung, slaktmetod, beläggningsgrad, transport av djur till slakt, förbud mot näbbtrimning samt EU-ekologisk vara. Kriterierna omfattar inte all svensk djurskydds- och eller djurhälsolagstiftning eller den modell som tillämpas i Sverige kring behandling av antibiotika.
– I Upphandlingsmyndighetens kriterier ingår inga maximala nivåer på tex. hur många kycklingflockar eller hur mycket antibiotikabehandling som får förekomma.
– I kriterierna anges inte nivåer för tex. förekomsten av campylobacter.
– Regionerna/landstingen kan ställa ytterligare krav men dessa varierar. Blekinge utgår från Svensk Fågels föreslagna kriterier och är ett av få landsting som serverar 100 procent svenskt.
– Många uppger att anledningen till att importerad kyckling förekommer i upphandlingen beror på att grossister har angett att andra länder uppfyller kraven på svensk djurskyddslagstiftning, tex. via DABAS.
– Några uppger att det inte går att ställa krav eftersom LOU inte tillåter detta, vilket gör att man inte kan kontrollera ursprung.
För mer information: kontakta Maria Donis, vd, Svensk Fågel på maria.donis@svenskfagel.se