Svensk Fågel driver ett antal kontroll- och kvalitetsprogram tillsammans med experter och myndigheter med syfte att förbättra djurhälsa, djurskydd och livsmedelssäkerhet. Här kan du ta del av årets resultat.
1. God fothälsa
Inom ramen för djuromsorgsprogrammet ligger även fothälsoprogrammet, som har drivits sedan 1994.Fothälsan bedöms under översyn av Livsmedelsverkets officiella veterinär på slakteriet. Alla flockar bedöms när de kommer in till slakteriet. Statusen på fothälsan påverkas av bland annat skötsel och foder men även andra faktorer som stallets komfort och genetiken. Under 2021 har ca 350 000 fötter bedömts inom programmet.
Medelpoängen för fothälsoprogrammet för kyckling låg under 2021 på 6,0 att jämföra med 43 när programmet startade. Maximal poäng är 200, och målsättningen är att ha så låga fotpoäng som möjligt. Andel bedömda fåglar utan anmärkning var 95 procent. Andelen med allvarlig anmärkning var 2 procent, vilket är något lägre än året innan. Hälften av alla flockar under året hade en poäng på noll, vilket visar på en generellt mycket bra fothälsa hos kycklingarna. Hos uppfödare med återkommande höga fotpoäng har neddragningar i beläggningen gjorts, kombinerat med foderjusteringar, rådgivning och andra åtgärder på gårdsnivå.
- Mycket låg campylobacterförekomst
Programmet leds av veterinär Pia Gustavsson. En nämnd är tillsatt med företrädare från Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) utöver branschpresentanter.
Under 2021 har totalt 4 593 slaktgrupper uppfödda hos medlemmar i Svensk Fågel provtagits vid slakt inom ramen för Campylobacterprogrammet. Campylobacter påvisades i 5,3 procent av flockarna, vilket är en mycket låg förekomst internationellt.
- Obefintlig användning av antibiotika
Rapporten från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) om antibiotikaresistens hos djur visade att Sverige har en fortsatt gynnsam situation vid en internationell jämförelse. En av anledningarna till detta är att vi har effektiva strategier för att främja rationell användning av antibiotika och begränsa spridningen av antibiotikaresistens. Detta är ett bevis på att även större stall/anläggningar klarar att hålla god hygien och låg antibiotikaanvändning. Det innebär att smittspridning av sjukdomar och resistenta bakterier från gårdar som är anslutna till Svensk Fågel är så gott som obefintlig.
Under 2021 har 13 av cirka 3 684 (0,35%) kycklingflockar behandlats med antibiotika. Motsvarande siffra för kalkon är 2 flockar behandlade av 115 (1,7%).
- Aktivt arbete mot ESBL
Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling har konstaterats trots att den typ av antibiotika som driver ESBL-resistens inte används inom svensk kycklinguppfödning. Syftet med övervakningsprogrammet har varit att kartlägga förekomsten av ESBL i avelsflockar samt att testa och utvärdera olika åtgärder för att förhindra överföring från avelsflock till kyckling. Efter de första fynden 2010 gjordes en omedelbar smittspårning i avelsleden där proverna visade sig vara positiva vid import av dagsgamla avelsdjur. Under 2010 och 2011 var så gott som samtliga importerade flockar till Sverige ESBL-positiva. Den andelen sjönk initialt för att återigen öka under andra halvåret 2014 och under hela 2015. Därefter har förekomsten av ESBL hos införda avelsdjur minskat avsevärt.
Sedan 2018 har inga (0) ESBL-positiva GP flockar påvisats, vilket även resulterade 2021 års prover.
Mer information om Svensk Fågels program