Frågor och svar angående Djurens Rätts kampanj

Djuren Rätt har sedan våren 2018 drivit en kampanj mot svensk kycklinguppfödning med bilder och filmer som  de anger är tagna från 3 olika svenska gårdar under 2018. Filmen visar ett vanligt svensk kycklingstall med slaktfärdiga djur (ett välskött stall, fin ströbädd, friska djur) samt självdöda och sjuka djur, vilket alltid ser otrevligt ut. Men bland 100 miljoner djur är det tyvärr ofrånkomligt att djur avlider eller blir sjuka, det är dock något bönderna varje dag arbetar förebyggande med. Bonden ser till sina djur minst 2 ggr/dag och avlägsnar då döda eller sjuka

djur.Vår låga antibiotikabehandling bland svenska kycklingar visar även att djuren är väldigt friska och har en mycket bra skötsel.

Nedan kommentarer vi på  branschorganisationen Svensk Fågel de bilder som visas i Djurens Rätts kampanj:

Beläggningsraden

Fakta: Djuren på vissa av bilderna är väl utspridda, vilket gör att det kan se trångt ut. Men jämt utspridda djur betyder att stallklimatet (temperatur, ventilation och ströbädd) är optimalt, dvs kycklingarna trivs och fördelar sig jämt i stallet.  Kycklingar är flockdjur, de trivs tillsammans men behöver självklart tillräcklig med yta för att röra sig, picka, utföra naturligt beteende. Det ser vi till att de får. För detta är svenska kycklingstallarna noga reglerat enligt lagar och regler (SJVFS 2017:28 Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd  om fjäderfähållning inom lantbruket (L 111)). Svenska kycklingar har gott om plats – de går lösa i uppvärmda, luftiga stallar på en bädd av halm eller kutterspån. Beläggningsgraden regleras, baserat på Djurskyddslagstiftningen, genom Svensk Fågels djuromsorgsprogram (godkänt av Jordbruksverket). Samtliga stallar inbesiktas och kontrolleras utav en rikslikare från Agria djurförsäkring. Detta sker utöver den offentliga djurskyddskontrollen från Länsstyrelsen. Bara de bönder som har allra högst poäng i programmet får ha maxbeläggningen 36 kg/m2–en maxvikt som uppnås den dag då kycklingarna skickas till slakt. I EU tillämpas en maxbeläggning på 42 kg/m2

 Utevistelse

Fakta:Inomhusmiljö är inte per automatik dåligt, tvärtom. Att ge kycklingarna möjlighet till utevistelse är idag i direkt oförenlighet med myndigheternas och konsumenternas krav på kycklingkött fritt från salmonella och låga nivåer av campylobacter. Utevistelse ökar även risk för fågelsjukdomar såsom New castle och Fågelsinfluensan, som i dagsläget florerar i Sverige.  Att hålla kycklingarna inomhus gör det möjligt att optimera och detaljstyra stallklimatet för djurens behov gällande luftkvalitet, temperatur och luftfuktighet. Inomhus får även kycklingarna ett naturligt skydd från rovdjur, möjlighet att utföra naturliga beteenden såsom födosök och sandbadning (vilket går alldeles utmärkt att utföra i en torr och lucker ströbädd), fri tillgång till foder och vatten samt tillgång till dagsljus.
 

Döda och sjuka djur

Fakta:Bilderna från Djurens Rätt visar djur med kala fläckar och rufsig fjäderdräkt.Dessa djur håller på att byta fjäderdräkt från kycklingdun till riktiga fjäderpennor. Den kala partierna uppstår alltså inte av beteendestörningar såsom fjäderplockning eller hackning, utan beror på en helt naturlig process där fjädrarna byts.

Att missbildningar sker är naturligt men ovanligt, den generella hälsostatusen hos kycklingar är god och de är friska och välmående.  Alla självdöda djur tas bort och sjuka djur avlivas vid nästa tillfälle bonden är i stallet. Bonden ser till djuren minst 2 ggr/dag (ofta flera gånger än så) för att se till att de har det bra. Det är inga problem för bonden att identifiera sjuka eller döda djur, då djuren rör sig bort från bonden när hen går genom stallet.

Svenska kycklingars välmående kontrolleras utav flera instanser;  av Länsstyrelsen, (Sveriges utsedda myndighet för att utföra djurskydds- och miljökontroller), av Livsmedelsverkets officiella veterinärer som ständigt finns på plats på slakteriet samt av rikslikare som besiktigar enligt Svensk Fågels djuromsorgsprogram. Salmonellakontroll (och allmän smittskyddskontroll) sker en gång om året av särskilt utsedda veterinärer.

För mer information svarar vi här på  The European Chicken Committment de krav som flera djurrättsorganisationer inom EU har gått samman och ställt vad gäller kycklinguppfödning och som organisationerna önskar ska vara uppfyllda av alla EU:s medlemsstater senast 2026.

Vid frågor vänligen kontakta:

Anna Silvera
PhD Etologi

Djurskyddsexpert & Rikslikare
Svensk Fågel

anna.silvera@svenskfagel.se
0703 747210