Frågor och svar med anledning av Uppdrag Gransknings program

Stämmer den bild av avel av GP-djur som framkommer i reportaget?

Det är viktigt att understryka att det är oacceptabelt att det förekommer brister vid skötseln av djuren och detta behöver företaget Aviagen Swechick åtgärda omedelbart. Grunden i vår djuruppfödning är att djuren ska vara friska och starka. På så sätt mår de bra och det skapas också en lönsamhet. Ingen tjänar på att djuren skulle må dåligt, tvärtom.

De filmer från avelsföretagt Aviagen SweChick som visas i programmet är filmade av en känd djurrättsaktivist som har en tydlig agenda om ett veganskt samhälle. Aktivisten har haft tillgång till ett stall för GP-djur under en begränsad period sommaren 2023.

Vad är er kommentar till filmerna med skadade fåglar som visas i programmet?

Det är självklart under all kritik att avelsdjuren skulle fara illa under avel och uppfödning. Med anledning av de brister som har förekommit, vilket länsstyrelsen har noterat, så har Svensk Fågels medlemsföretag ställt krav på att Aviagen SweChick ska vidta konkreta åtgärder:

• Att företaget säkerställer att personalen tillämpar de lagar och regler som finns.
• Att de omgående måste förbättra sin skötsel av GP-djuren.
• Att företaget alltid snabbt ska åtgärda eventuella brister som påpekas från Länsstyrelsen.

Från den svenska branschens sida kommer Svensk Fågel under hösten att införa ett skräddarsytt djuromsorgsprogram som är anpassat just till avelsdjur. Alla som håller och sköter djur har ett ansvar att alla djur, i hela värdekedjan, ska tas omhand på bästa sätt och att det även innebär samma krav på regelbunden kontroll som i djuromsorgsprogrammet för kyckling och kalkon.

Stämmer det att avelsdjuren har foderbegränsningar?

Ja, precis som de flesta andra husdjur och sällskapsdjur får de foder vid specifika tillfällen under dagen. Kritiken gäller att dessa avelshöns skulle känna mer hunger än andra fåglar. För att förhindra att avelsdjuren känner hunger arbetar branschen därför med olika utfodringsstrategier.  Svenska avelsdjur får foder en gång om dagen. Det tar några timmar för dem att äta upp. Fodret sparar de sedan i krävan, en sorts matsäck som fåglar har i foderstrupen. Från krävan kan de sedan portionera ut fodret i matsmältningssystemet under dagen.

Avelsdjuren får en noga avvägd foderstat baserad på deras näringsbehov som ser till att de är i gott hull. Det är viktigt för att de ska kunna producera befruktade ägg, som i sin tur ger en livskraftig kyckling. För att göra det behöver avelsdjuren vara friska, välmående och växa lagom mycket.

Andra metoder för att minimera risken att avelsdjuren känner hunger är att använda foder av grov struktur, olika storlekar på pelletsbitarna eller tillsätta helt spannmål. Detta gör att det tar längre tid för djuren att äta och sedan smälta fodret, vilket ökar mättnadskänslan. Råvarorna i fodret är också en viktig del i utfodringen och stimulerar matsmältningen på ett positivt sätt, till exempel genom att erbjuda många olika källor till kolhydrater, som majs, havre och vete,

Det är även viktigt att på andra sätt stimulera avelsdjurens behov av att utföra naturliga beteenden. Som exempel genom att ge sysselsättning i form av till exempel en torr och lucker ströbädd att sandbada, picka, krafsa, socialisera och para sig i.

Varför kommenterar inte Svensk Fågel filmerna i programmet?

Vi kunde inte kommentera filmer som vi inte vet var eller när de är filmade. Reportern ville inte förmedla den informationen. Vi har nu förstått att filmerna kommer från en djurrättsaktivist som haft tillgång till ett stall med avelshöns under en begränsad period under sommaren. Som vi sagt tidigare ska det inte se ut så här och det är beklagligt att bristerna inte har åtgärdats tidigare och därför viktigt att man kontaktar sin veterinär eller kontrollmyndighet. Företaget tar avvikelserna i länsstyrelsens rapport på allvar och de tillsammans med en ny besättningsveterinär genomför ett antal åtgärder. Dessutom inför vi från den svenska branschen ett skräddarsytt djuromsorgsprogram för de svenska avelshönsen under hösten.

Hur avlivas skadade eller sjuka djur?

Tillåtna avlivningsmetoder regleras i djurskyddslagen där det även framgår att djur ska bedövas innan avlivning. Det är företagens och djurägarens ansvar att se till att personal som arbetar med djuren har gått igenom en sådan utbildning och kan tillämpa metoderna i praktiken. Personer som noterar att felaktiga metoder förekommer ska alltid anmäla detta till sin arbetsledare omgående eller kontakta kontrollmyndigheten.

Varför har inte SVT fått filma inifrån era anläggningar?

På grund av en ökad risk för fågelinfluensa under hösten i samband med flyttfåglar har branschens fjäderfä- och besättningsveterinärer rekommenderat att minimera besöken till gårdar och anläggningar till att endast tillåta nödvändigt besök av djurskötare, veterinär och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer. Vi har inte haft några externa besök sedan juni i år.

Däremot har vi på olika sätt försökt att tillmötesgå SVT genom att svara på frågor och medverkat vid intervjuer.

Men det har ju varit välkomna till norska anläggningar?

Vi kan inte uttala oss om beslutet man tar i det specifika företaget i Norge. Företaget som man har besökt ligger i norra delen av Norge och inte inom ett område där fågelinfluensa har förekommit tidigare och där flyttfåglarna har sitt stråk. I Sverige får vi förhålla oss till det som fjäderfäveterinärer rekommenderar. Värt att notera är dock att de norska kycklingarna som visas i programmet också kommer från avelsdjur från samma koncern som nu kritiseras. Så det är viktigt att alla nordiska företag ställer krav på motsvarande sätt som det görs i Sverige.

Ni hade ju studiebesök från utlandet i i juni? Det var väl samma vecka som utbrottet konstaterades? Varför släpptes de in?

 Studiebesöket skedde vecka 24, dvs. i början på sommaren framför allt på myndigheternas önskemål. Man gick inte in i besättningarna på avelsgårdarna utan enbart i kycklingstall. Inför besöken aviserades det också att det inte kommer att bli fler studiebesök under året, företagen och veterinärerna för avelsföretagen hade framfört att man framgent höjt ribban när det gäller biosäkerheten. Svensk Fågel vill heller inte utsätta sina medlemmar för denna risk, i synnerhet inte under hösten då det dels är höstbruk för bönderna och dels förhöjd risk när flyttfåglarna börja flyga söderut.

Utbrottet i en värphönsbesättning på Gotland skedde därefter vecka 26, dvs. mitt under sommaren, dvs. i slutet av juni. Jordbruksverket har vid två tillfällen under hösten, vecka 34 och vecka 36, dvs. i slutet av augusti och i början av september meddelat misstanke om fågelinfluensa i fjäderfäbesättningar, som sedermera avskrivits.

Varför omfattas inte avelsdjuren av ert kontrollprogram?

Det är stor skillnad på uppfödning av kyckling för konsumtion och höns som avelsdjur och kräver ett särskilt program för avelsdjur. Beträffade kyckling upprättades ett program för många år sedan tillsammans med experter i branschen och myndigheten som baseras på villkor för att kunna föda upp kyckling.Motsvarande villkor för avelsdjuren har inte funnits i regelverket. Under det senaste året har vi dock noterat olika tillämpningar i regelverket och vissa brister. För att kunna utveckla och höja kompetensen i den delen av värdekedjan så har avelsföretagen och Svensk Fågel med hjälp av Jordbruksverket under 2021 och 2022 tagit fram ett djuromsorgsprogram som är skräddarsytt för avelsdjuren som föds upp här i Sverige som omfattar alla raser. Nu är programmet färdigt och det kommer att införas i de svenska avelsanläggningarna under hösten och vintern.

Varför har vi inte långsamväxande kycklingar i Sverige?

Det har vi, de finns i de flesta butiker, men efterfrågan har hittills inte varit så stor. Med långsamväxande kycklingar menas kycklingar som lever 10–20 dagar längre än de traditionella kycklingarna. Dessa finns i Sverige i dag och flera av våra medlemsföretag säljer dem och det finns även medlemsföretag som endast säljer dessa. Men hittills har efterfrågan varit väldigt låg vilket tyder på att det inte finns någon omfattande betalningsvilja från konsumenterna. Eftersom djuren lever några dagar längre innan slakt vilket kräver mer foder, så leder det till ökad kostnad och ökad klimatbelastning jämfört med traditionell kyckling. Det är viktigt att understryka att det är samma internationella företag som erbjuder alla raser av avelsdjur, oavsett om de ska födas upp som långsamväxande eller traditionella.

Varför är inte svenska företag som är knutna till Svensk Fågel med i ECC?

Det är viktigt att understryka att ECC inte har tagits fram av myndigheter eller bönder och är ingen europeisk standard, utan är ett inlägg i debatten från vissa djurrättsorganisationer inom EU. Flera av dessa organisationer har som mål att vi ska sluta att äta animaliska livsmedel helt och hållet.

I dag uppfyller Svensk Fågels medlemmar de flesta av punkterna som dessa intresseorganisationer ställer på kycklingarnas djurvälfärd. Men vi har i Sverige på flera punkter tuffare och högre krav och där ras av kyckling inte är avgörande för en god djurvälfärd. ECC omfattar tex. inte användningen av antibiotika eller vikten av hög livsmedelssäkerhet. Den svenska modellen är unik både när det gäller djurvälfärd, djurhälsa och säkra livsmedel. I de fall vi skiljer oss åt handlar det exempelvis om de höga krav på smittskydd och livsmedelssäkerhet vi har i Sverige som inte är förenligt med ECC. För oss är det en självklarhet att maten ska vara trygg och säker. I dag finns det ingen svensk kycklingbonde eller företag som levererar kyckling utifrån ECC:s krav. Det är helt enkelt inte förenligt med vår höga standard. Läs mer här.

Vad är er kommentar till att avelsföretaget i programmet sedan många år haft brister har fått flera föreläggande från Länsstyrelsen, utan att åtgärda dem?

Det är självklart oacceptabelt och branschorganisationen har därför ställt krav på företaget och gått igenom vilka brister som förekommer och vilka åtgärder som ska vidtas. Som branschorganisation försöker vi stötta företagens kvalitetsarbete. Företaget har nu insett att det finns brister och tar detta på stort allvar. De jobbar just nu intensivt med en ny VD och en ny besättningsveterinär för att förbättra hela verksamheten. Dessutom kommer Svensk Fågels skräddarsydda kontrollprogram för avelsdjuren som föds upp i Sverige att införas under hösten. I de fall där det finns oklarheter kring regelverket så för Svensk Fågel dialog med myndigheten. Allt för att förbättra det som är oklart alternativt inte är tillämpligt inom matfågeluppfödningen.

Vad gör ni för att förbättra djurvälfärden?

Bönder och företag som är knutna till Svensk Fågel har i dag en mycket god djuromsorg och en etisk och hållbar uppfödning och produktion. Det är grunden i vår verksamhet. Det finns tuffa kvalitets- och kontrollprogram som revideras av ett ackrediterat kontrollorgan samt svensk djurskyddslag som kontrolleras av myndigheten. Vid avvikelse så följs det upp och det genomförd årlig utbildningsinsats. Vid behov initieras forskningsprojekt. Därmed finns det transparens i kontrollen och branschen strävar hela tiden att bli bättre genom kontrollprogram, utbildningsinsatser och forskningsprojekt. Branschen fortsätter hela tiden att utvecklas. Det skräddarsydda kontrollprogrammet för avelsdjuren är ett sådant exempel.