Svensk Fågels främsta uppgift som branschorganisation är att kontrollera, garantera och se till att kycklingarna får ett bra liv. Här berättar vi om hur kycklingarna har det hos våra medlemmar, svenska kycklingbönder, hur deras tid i kycklingstallet ser ut.
Branschorganisationen Svensk Fågel har som främsta uppgift att driva kontrollprogram som främjar en god djurhälsa, djurvälfärd och säkrare livsmedel.
Att kycklingarna mår bra är en förutsättning för att kycklingbondens verksamhet ska fungera. Svensk Fågel ser till att de svenska kycklingbönderna, våra medlemmar följer både den stränga svenska djurskyddslagen och våra ännu tuffare kvalitets- och kontrollprogram för djurvälfärd och djurhälsa. Vår ambition är att genom programmen främja en så god djuromsorg som möjligt och verka för friska djur. Våra kontrollprogram är också ett hjälpmedel för att fånga upp eventuella problem, återkoppla och ha som grund för utveckling, kompetensutbildning och forskning inom svensk matfågeluppfödning och produktion.
En kycklings liv – den första tiden
Kycklingarna kommer till gården när de är nykläckta. Till skillnad från däggdjur så har de en gulesäck (den omvandlade äggulan som nu sitter inne i kycklingens mage) som tillhandahåller dem den näring som den nykläckta kycklingen behöver i flera dygn.
På gården får de bo i ett stort kycklingsstall som är uppvärmt och där det finns fri tillgång till mat och vatten som kycklingen enkelt hittar till så fort de anländer till gården.
Stora luftiga stallar där de kan sprätta
Det finns en myt om att kycklingarna sätts i burar under uppfödningen. Det stämmer inte och förekommer aldrig i Sverige. Svenska bönder arbetar enligt världens striktaste djurskyddsregler, allt för att djuren ska ha det bra. Fåglarna växer upp i stora luftiga stallar där de kan sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån. De har fri tillgång till mat och vatten samt mörka perioder, då stallet släcks ner, för vila. Alla kycklingstall byggda efter år 1994 är försedda med fönster som släpper in dagsljus.
Hälsostatus och tillväxt utan antibiotikabehandling
Den generella hälsostatusen bland våra svenska kycklingar är idag mycket bra. Våra bönder betraktas som föredömen globalt och i Sverige är antibiotikaanvändningen extremt låg, närmast obefintlig. Endast sjuka fåglar får antibiotikabehandling och då på ordination av veterinär. Antibiotika används inte i förebyggande tillväxtsyfte i Sverige.
Kycklingarna som växer upp hos våra bönder är en korsad ras som är anpassad för fågelkött och deras storlek är helt naturlig. De får inga hormoner och ingen tillväxtantibiotika (vilket är vanligt utomlands, i importerad kyckling).
Kycklingens storlek
Vilken storlek en kyckling har beror på ras och storleken däremellan kan variera. Fåglar växer generellt snabbt och ska i det naturliga tillståndet växa snabbt för att vara flygfärdiga framåt sommaren efter att de har kläckts på våren. Fåglarna som används för livsmedel skiljer sig väsentligt från den gamla djungelhönan då de är en korsning av olika raser. I Sverige använder vi de korsraser som uppfyller de höga kraven som vi ställer i Sverige, det vill säga att djuren ska vara friska, robusta, ha bra benhälsa och vara fria från fjäderfäsjukdomar och salmonella.
Foder med lågt klimatavtryck
Kycklingarnas foder är helt vegetabiliskt och innehåller varken fiskmjöl eller GMO-modifierad soja Den soja som används är godkänd ansvarsfullt producerad enligt Sojadialogen. Kycklingarnas foder består huvudsakligen av spannmål från svenska gårdar.
Stall som skyddar mot smitta
Kycklingar är känsliga djur som lätt drabbas av olika typer av smittor. Campylobacter tillhör den vanligaste bakterieinfektionen men även salmonella och fjäderfäsjukdomar som Newcastlesjuka och Aviär influensa kan förekomma.
Om kycklingen växer upp i stora luftiga och uppvärmda stallar kan de skyddas lite extra mot smitta. Här kan de sprätta fritt på en bädd av halm, flis eller kutterspån och de har fri tillgång till både vatten och mat. Den skyddade miljön innebär att kycklingar är garanterat fria från salmonella.
Om beläggning och yta
Sverige tillåter en maximal beläggning (djurtäthet) på 36 kilo kyckling per kvadratmeter. Det gäller bara om bonden deltar i Svensk Fågels djuromsorgsprogram.
I många länder regleras inte beläggningen i kycklingstallet alls. Inom EU gäller dock sedan juni 2010 maximalt 42 kilo kyckling per kvadratmeter. Svenska kycklingar har gått om plats, här regleras striktare hur många kilo kyckling samt maxantal som får finnas i stallarna.
Kontrolleras av rikslikare och Länsstyrelsen
Svensk Fågels djuromsorgsprogram är dessutom tuffare än Djurskyddslagen. Programmet är godkänt av Jordbruksverket. Samtliga stallar inbesiktas och kontrolleras kontinuerligt av en rikslikare från Agria Djurförsäkring utöver den offentliga kontrollen från länsstyrelsen. De bönder som har de allra bästa anläggningarna och har högst poäng i programmet får ha upp till 36 kilo kyckling per kvadratmeter – en maxvikt som uppnås den dag då kycklingarna skickas till slakt.
Vikt och antal ligger dock fortfarande långt under de maximala gränser som regleras på EU-nivå där man får ha upp till 42 kilo per kvadratmeter och antalet regleras inte alls. Och tyvärr så finns det länder som inte ens tillämpar dessa regler
Hantering av fåglar på väg till slakt
Hanteringen av kycklingarna på väg till slakt är noga reglerad och följs upp av myndighetskontroller samt av experter och ackrediterat oberoende kontrollorgan på uppdrag av Svensk Fågel. Medlemmarnas kycklingar och kalkonerna hanteras på ett bra sätt som inte ger upphov till skador eller stress bland djuren, under insyn av Svensk Fågels rikslikare.
För att undvika onödig stress samlas kycklingarna när stallet är nedsläckt och kycklingarna ligger still och vilar. Själva transporten sker med bilar som är anpassade för levande djur och har oftast temperaturreglering.
Tid till slakt
Den totala tiden från att de samlas in tills det att de har slaktats överskrider sällan 8 timmar. Det är lagligt reglerat att fjäderfä får transporteras 12 timmar nattetid eftersom fåglar till skillnad från däggdjur har kräva som är ungefär som en ”matsäck” för kycklingarna som de bär med sig. Om transporten sker vid tidpunkten då de sover tillåter lagstiftningen max 12 timmar även om transporten vanligtvis går snabbare än så.
Generellt så ligger gårdarna i anslutning till slakterierna just för att minska transporttiden då transporterna även innebär kostnader för företagen.