Kycklingarnas fötter avslöjar hur de mår

Svensk Fågel har sedan 90-talet, på vetenskaplig grund i samråd med myndigheter, undersökt kycklingarnas fötter för att på så sätt få information om hur de mår. Det har resulterat i Fothälsoprogrammet där det varje år går att följa svenska kycklingars fothälsostatus.

Kycklingarnas fothälsa visar hur de påverkas av det foder de får, den luftfuktighet och ventilation som stallet har och det underlag de går på. Fina kycklingfötter visar att kycklingarna har erbjudits en optimal miljö i stallet.

– Fothälsa är ett bra sätt att mäta vissa aspekter av kycklingars djurvälfärd. Det ger en spegling av ströbäddens kvalitet som i sin tur påverkas av många olika faktorer som mängden djur, ventilation, hur friska djuren är och fodrets kvalitet. En bra ströbädd är torr och lucker vilket håller kycklingarnas fötter friska och utan fotskador, säger Lotta Berg, veterinär och professor på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Lotta Berg var med och startade Svensk Fågels fothälsoprogrammet på 90-talet. Branschorganisationen letade då indikatorer för att bättre kunna mäta och följa upp svenska kycklingars djurvälfärd. Lotta Bergs studier som publicerades i bland annat Preventive Veterinary Medicine och Acta Veterinaria Scandinavica , visade att fothälsa var en nyckel till att ta reda på hur kycklingarna hade det i stallarna.

Fötterna blir snacks i Asien
Kycklingfötter av god kvalitet tas tillvara på efter slakt. Fötterna har ett bra exportvärde och skickas till exempel till Hong Kong där de anses vara en delikatess på matbordet. De serveras ofta friterade som ett snack, man gnager på fötterna och det hela kan jämföras lite vid det västerländska och framförallt amerikanska sättet att äta kycklingvingar.

– Vi säljer kycklingfötterna till Asien, en förutsättning för detta är att vi har hög kvalitet, utan hög kvalitet så finns ingen försäljning, säger Martin Starkman, kommersiell direktör på Kronfågel, ett av Svensk Fågels medlemsföretag.

Hälsoeffekter av kycklingfötter
Huvuddelen av alla Kronfågels kycklingfötter exporteras tilI Korea. Här anses de, utöver en delikatess, vara hälsosam mat där kollagenet och brosket i kycklingfötterna kan bidra till att bygga upp kroppens immunförsvar och bevara hudens ungdomliga spänst.

Lotta Berg har faktiskt varit modig nog att testa kycklingfötter:

– Ja, jag har smakat. Det var … intressant! Men jag föredrar nog kycklinglårfilé istället, här brukar jag laga en god gryta med dijonsenap och färska champinjoner.

Recept på kycklingfötter? Testa här

Idag går majoriteten av svenska kycklingfötter på export men eftersom både konsumtion och produktion ökar behöver vi även öka vår exportmarknad av kycklingfötter. Här måste i första hand de svenska myndigheterna få till avtal tillsammans med den svenska regeringen för inträde direkt till olika länder i Asien.

Viktigt att ständigt förbättra
Lotta Waldenstedt arbetar också med kycklingars fothälsa som agronom och rikslikare på Svensk Fågel. Hon berättar att vår kunskap om vad som orsakar eventuella problem gällande kycklingarnas fothälsa har ökat genom åren. Därmed går det snabbare att sätta in åtgärder som förbättrar fothälsan och kycklingarnas djurvälfärd i stort.

– Idag vet vi att kycklingarnas fothälsa styrs av ett komplext samspel mellan skötsel, teknik, foder och avel. Dagens nivå är resultatet av ett arbete som pågår varje dag ute på gårdarna och på företagen. För att den positiva trenden ska fortsätta är det viktigt att alla aktörer i näringen fortsätter att arbeta fokuserat för ständiga förbättringar i alla led, säger Lotta Waldenstedt, agronom och hållbarhetsexpert på Svensk Fågel.

Fakta om Svensk Fågels Fothälsoprogram
Fothälsoprogrammet inom svensk kycklinguppfödning har alltså varit igång sedan 90-talet, närmare bestämt sedan 1994, under den tiden har över 5 miljoner kycklingfötter bedömts.

Varje år bedöms kvaliteten på över 300 000 svenska kycklingars fötter och bedömningsprocessen sker med hjälp av slakteriets personal under överseende av Livsmedelsverkets veterinärer. Mätningar genomförs på 100 fötter per djurutrymme och sammanställs sedan till Jordbruksverket, där varje flock får en bedömning enligt en 200-gradig skala (0-200, där 0 är bäst och 200 sämst) och en procentuträkning på antal kycklingfötter utan anmärkning.

Bedömningarna sammanställs och redovisas årligen till Jordbruksverket. Sedan mätningarna började 1994 har kurvan stadigt pekat uppåt för de svenska kycklingfötterna. Antalet slakter utan anmärkning var 97 procent år 2020. Den bedömda medelpoängen för fothälsan i flockarna var 6, vilket är den lägsta och bästa poängnivån sedan programmet startades 1994 och medelpoängen låg på 43.

Totalt inom programmet har över 340 000 kycklingfötter bedömts på slakterierna under 2020 (och här var alltså hela 97 procent utan anmärkning).

För mer information, kontakta:
Lotta Waldenstedt
Agronomie doktor och rikslikare
Svensk Fågel

Tel 0724536453

lotta.waldenstedt@svenskfagel.se